Gruvtur med norska gruvisar del 2

Det är skönt med dagar som inte riktigt blir som man planerat men ändå inte sysslolösa. Just de där dagarna brukar bli lite skönt planlösa, man åker runt och kollar lite saker helt utan krav bara för att man är där och har tiden. Sen är det ju tråkigt att saker och ting inte blir som planerat, men bättre att göra det bästa av det.


Söndagen bjöd på sovmorgon, ja så mycket sovmorgon man kan få i ett hus med 4 katter. Hemma hos Malin är det nästan alltid kattdrama. Som under lördagskvällen när vi sitter och pratar och jag plötsligt ser ena katten (som jag kallar för gruvkatten pga hennes geggagula färg på pälsen) kommer liksom flygande från övervåningen. Alltså vi pratar inte rusande nerför trappan utan flygande. Det var en syn jag sent kommer att glömma. Förmodligen var det bara hon och en yngre hankatt som bråkat/busat.


Nåja, tillbaka till söndag morgon. Malin bjöd på värsta lyxbrunchen i form av stekt bacon och ägg och massa kaffe. Trots att jag sovit ordentligt var jag lite trött och en förskräcklig huvudvärk. Men jag tror knappast att det var den lilla ölen jag drack kvällen innan, utan snarare allt jag inte druckit dagen innan. Men jag mådde nog bättre än de flesta av alla de grabbar vi träffat kvällen innan, skulle jag tro.

Efter lite planlöst rekande av diverse övergivna och mindre övergivna platser kom jag och Micke fram till dagens gruvhål. Där vi tänkte att vi väntar in alla andra. Vi strosade runt lite först innan vi riggade och klättrade ner i gruvan, tålamod är inte min/vår grej. Då gruvan är ganska grund har man ju täckning för det mesta. så alla som behövde nå oss kunde få tag på oss ändå. Jag passade på att filma och fota när vi var så få i gruvan. Bl.a. lite bilder till olika fotoprojekt jag jobbar med. Malin och co dök upp efter en stund och vi gick runt och pratade och fotade tillsammans tills vi kände oss färdiga med gruvan denna gång.

Då vi inte hörde nåt alls från norrmännen, annat än att de var rätt långt efter tidsschemat och vi kände oss färdiga, började vi istället klättra ut och upp. Döm om vår förvåning när vi märker att någon faktiskt tagit vårt rep och vi tvingas klättra upp utan det. Nu är ju inte det några problem just här och såhär års. Men vem fan snor någons rep när de är nere i ett gruvhål och varför kan man undra. När vi kommer upp på ytan så ser vi att de bara dragit upp och iväg repet en bit. Men ändå.

När vi alla är uppe igen och på rätt sida av det staket, som ska skydda djur och människor från att falla ner i gruvan, kommer norrmännen. Vi står och pratar en stund innan de går ner och vi drar oss hemåt. Nu hittar de i alla fall ner i gruvan och den här gruvan behöver knappast någon guidning, den är liten, söt och full med godbitar.


Jag är så himla glad över denna helg. Satt och log hela vägen hem i bilen. Alla roliga bekantskaper, all inspiration och att faktiskt ha möjligheten att få umgås med så likasinnade. Inte bara likasinnade att vi har samma intressen utan samma sorts sjuka humor och sätt att se på livet. Nu längtar jag till det blir vår tur att besöka norska gänget, Norge och deras gruvor. Tiden att lära känna varandra blev på tok för kort. Jag fick även lite uppslag på andra länder att besöka som skrivs upp på listan, kanske det får bli en tur redan nästa år.

Till sist, tack Micke igen, för bidrag till bloggbilder.


#gruva #gruvturism #gruvfoto #ue #urbex #misscavephotgraphy #övergivet

36 visningar
  • Facebook - MissCavePhotography
  • Youtubekanalen - Swippe73
  • Instagram - MissCavePhoto Fotograf
  • Instagram - MissCavePhoto UE
Bankgironummer: 5362-5331 | Eskilstuna, Sweden