Loos Koboltgruva

Ni som följt mig ett tag kanske minns bloggserien jag skrev på förra året, den där jag åkte runt i Sverige och besökte våra besöksgruvor. Det var en jag planerat att besöka, men på grund av dess läge hanns den inte med. Men när jag tittade över vägbeskrivningen till och från Vemdalen dök Los upp och jag började genast klura lite. Skulle vi inte kunna klämma in ett besök där när vi ändå var i krokarna? Jag fladdrade lite med ögonfransarna och tittade under lugg med huvudet på sned och la fram mitt förslag till Marcin. Inte kunde han säga nej heller, eller han kanske inte vågade.

Då denna gruva ligger en bit bort hörde jag av mig innan för att kontrollera så vi verkligen kunde gå "stora gruvturen", såklart vill man ha ut så mycket gruva man bara kan när man väl ska dit. Jodå, vi skulle få gå turen den tid som passade oss och vi skulle även få tid att fotografera lite. Jippie.


Museet

Väl på plats ser vi att det pågår diverse projekt på området, men vi har ännu ingen aning om vad som pågår. Det ser ut lite som en byggarbetsplats med den typen av stängsel istället för de vi är vanda vid runt gruvhål. Den stora vackra träbyggnaden reser sig i mitten av området och jag smiter direkt in för att kika, ja eller så var det för att jag var väldigt kissnödig.


Ljuset i träbyggnaden är jättevackert med dess takfönster och färgen på virket. I mitten av byggnaden är det kombinerat museum och souvenirbutik men i flyglarna har vi två sorts utställningar; en mer historisk och en geologisk. Vi hinner kika runt på båda och jag som normalt inte fascineras mest av mineral och malm blir nog ändå mest imponerad av den biten och det är också där vi stannar längst och kikar.


Turen


Precis vid överenskommen tid dyker Robert upp, såklart i 1700-talskläder. Vi hälsar på Corona-vis och pratar en stund och kommer överens om vad vi vill höra mest om på turen. Vi får titta på en introfilm om gruvans historia innan hjälmarna åker på (tillsammans med lite varma kläder) och vi promenerar ner i gruvan.


Robert är inte bara otroligt kunnig om gruvan utan en otrolig historieberättare och jag har all möda i världen att försöka fokusera på att hinna fotografera lite och inte dras in helt i alla hans historier om gruvan och andra gruvor. Men några bilder och lite film kom jag i alla fall hem med.