Nördar möter nördar

Det är nåt speciellt med nördar. Säger någon att jag är nörd så tar jag det som en komplimang. För mig är en nörd som fullkomligt brinner för något så det börjar omedelbart att glittra i ögonen när han/hon börjar prata om det eller man kommer in på ämnet. Man brukar få lära sig en hel massa när man träffar en nörd, eller eldsjäl är väl ett snällare ord kanske, för mig betyder det samma sak. Det var just därför var det oemotståndligt att säga nåt annat än JA när Pontus bjöd in mig till en träff där vi skulle besöka några som nördat in på det här med tåg, allra helst gruvtåg. VEM kan säga nej till nåt sånt? Jag förstod att det skulle bli superlyckat helt enkelt.


Det jag kanske inte tänkt genom var väl att alla skulle ses vid 9 och det hela ligger i närheten av Dala-Floda, det är nästan 2,5 h bilväg. För mig innebar det då avfärd hemifrån 6.30, en söndagsmorgon. Det är verkligen herrejissestidigt. Men men, trots att det var segt att komma upp så hade jag allt förberett så det var bara att fixa kaffe och åka. Jag skulle ju definitivt ångra mig om jag INTE åkte.


Innan Fagersta någonstans hamnade jag bakom ett stort ekipage med 3 jättestora arbetsmaskiner; grävare, lastare och så vidare. med ledarfordon före och efter. Det vill säga. helt hopplöst att köra om. Tiden på Google Maps tickade åt fel håll, från att först visa att jag skulle vara framme 9.01 så visade den efter de svängt av efter Ludvika 9.07. Suck. Det var bara att köra igen förlorade tiden. Efter Ludvika var vägen otroligt vacker med sjöar och naturreservat och snart var jag faktiskt framme, precis precis innan Malin.


Vi möts först av en skylt där det står Industrispår och vi ler, det här bådar ju gott. Vi följer ljuden av motor och prat och snart har vi hittat resten av gänget. De står och pratar och tittar på en av loken de startat upp. Vi alla hälsar på varandra och vi presenterar oss för Erik, hans pappa Staffan och flickvän Lena. Kort därefter delar vi upp oss i två gäng för vi är många på plats redan. Jag, Malin och Ulrika Ö med flera åker med bort till gruvområdet. Gruvområdet är såklart inget riktigt gruvområde men de har byggt stationen så det ska likna ett med ett par schakt en gammal mobil gruvlave och några tunnor. Erik visar upp några gamla gruvlok där en av dem faktiskt gått nere i Hofors. Väl tillbaka byter vi gäng och de andra får åka bortåt och vi stannar kvar, får provköra lok och gå runt på området, där står ett annat lok som gått i Tuna Hästberg. Köra eget gruvlok låter ju inge speciellt för en gammal gruvarbetare, det förstår jag. Men för en som mig som springer runt och letar efter alla lämningar och drömmen är att hitta ett gruvlok i gruvorna, då är det som att hamna lite i himmelriket att få köra ett. Få känna hur det kändes för de som en gång arbetat med dessa. Ja apropå att känna på hur det varit för andra en gång i tiden fick vi åka gruvvagnar, ni vet såna tippbara. Första känslan var att vi skulle tippa åt endera hållet (jag delade vagn med Marcin och Daniel) och sen gick väl färden så lagom ryckigt och jag hoppade till varje gång tåget ryckte till ordentligt, men absolut något jag gör om, vilken dag som helst.

Erik och hans pappa är som två uppslagsböcker, precis som jag hoppats på. Inte nog med att vi får lära oss allt om gruvlok och lok än vad jag någonsin kommer att kunna ta in. Vi får lära oss en massa annat, t.ex. hur ordet KNÄPP kom till.


När andra gänget till slut kommer tillbaka och vi känner oss hyfsat färdiga så har de fixat bullens korv, kaffe och fika. Allt till en nätt summa på 50:-/pers behövde vi betala för den delen. I övrigt var det frivilligt att betala en peng för att bidra till deras jobb med bana och loken. Med tanke på de planer de har och de jobb de redan gjort och gästfriheten var det inte svårt att bidra med en peng. Jag hoppas verkligen på ett återbesök.


Efter några timmar bryter några av oss upp och ger oss av. Jag och Malin åker mot Tyskgruvan, vilken tur att jag plockade med hela IKEA-kassen med gruvprylar, man vet ju aldrig vad som dyker upp när man ändå är i Dalarna och åker.


Tack snälla Pontus för inbjudan till en toppendag. Så kul att träffa ännu några kända ansikten från sociala medier. Tack Erik mfl för att vi fick komma. Vilket jobb ni gjort och vilket engagemang.

Blir ni också sugna på att åka gruvlok och titta på deras jobb så har de egen hemsida: http://ngj.nu/ eller deras Facebooksida: https://www.facebook.com/hobbybana om inte annat kika in jobbet de gjort och vilken fin samling de har.


Som ni kan se på filmen är det nog tur att vi har öron (som också Eriks pappa sa), det är många breda leenden.

Nu är det tunt med gruväventyr framöver, men jag vet att det alltid brukar ordna upp sig. Tills dess ska jag fota lite porträtt, förbereda student och vandra i naturen med barnen tror jag. Att se en gruvlave sprängas (visserligen sorglig syn), åka gruvlok/vagn och dessutom besöka gruva inom loppet av några dagar, det man

53 visningar
  • Facebook - MissCavePhotography
  • Youtubekanalen - Swippe73
  • Instagram - MissCavePhoto Fotograf
  • Instagram - MissCavePhoto UE
Bankgironummer: 5362-5331 | Eskilstuna, Sweden